Lindlunden fagad

I dag har jag tillsammans med mina grannar i öster, Gudrun och Lars-Gunnar, röjt lövet i den nygallrade hamlingslindlunden. Detta lilla hörn av ängsmark har sedan en tid varit igenvuxet av unga självsådda lindar. För att ta vara på växtkraften och en del av stammarna har jag här tänkt skapa en lund med hamlade lindar. I november påbörjade jag gallringen. (Se inlägg från 19 november: http://sunebroman.blogspot.se/2013/11/manuell-gallring.html).  Och idag var det dags att röja lövet. Det är säkert minst femton år sedan som här blev fagat senast.  Och sedan lindarna etablerat sig har lövet samlats som en tjock matta. Under lövmattan hade marken också fått ett tunt lager av förna. Nu är både lövet och delar av förnan borta. Vi körde en del till kompost och eldade en del. Jag gillar när det brinner och ryker! Det är bara så. Och en gammal slåtterängsrest skall ha några brandfläckar. Det hör liksom till. Dels för estetiken men också för näringsutbytet. Vissa växter gillar miljön kring de brandfläckar som uppstår där fjolårslövet bränns.
Extra lättvindigt och roligt var det att jobba idag, med detta lilla projekt, när vi var flera att hjälpas åt... Närmast är förväntningarna nu att marken i lunden under ett par aprilveckor skall lysas upp av blommande vita sippor...